När man kraschar | Nadja Mayr
nadjamayr

Nadja Mayr

Annons

När man kraschar

Hej vännen <3

Nu kommer ett lite längre inlägg, från hjärtat, som skrivs lika mycket för att jag vill vara sann mot er men också för min egen skull för att reda ut tankar och känslor. Det har alltid varit mitt bästa sätt. Att skriva. 

Jag är en känsloperson som känner allt väldigt starkt, allra oftast känner jag mig väldigt glad, tacksam, hittar de fina i det mesta, längtar efter allt vi har framför oss och har en himla energi. Men det gäller även åt andra hållet, känner jag mig ledsen eller besviken så känns dom känslorna väldigt starkt, de tar över och jag har svårt att slå bort dom.

Jag har under en tid känt mig oförklarligt låg, nere och väldigt tom på energi och de där topparna. Jag har känt mig helt slut i stunder. Haft svårt att hitta inspiration, glädje och motivation. Känner mig inte som mig själv samtidigt som jag känner att jag börjar göra det igen. Jag har väl någonstans vetat men inte helt tagit till mig det. Men när jag fick en hel sommar, på min lyckligaste plats att landa, reflektera och njuta så kom nog allt ikapp mig lite.

Som det där att man blir sjuk så fort man går på semester och kroppen slappnar av.

Jag har kört på så hårt senaste året, med två små, en som sovit väldigt dåligt under lång tid, starta eget bolag, jobba varenda tillfälle när barnen somnat, dagar, sena kvällar, varit själv i det, för det är man när man startar något alldeles ensam där allt hänger på en. Jag har jobbat så hårt för att bygga upp ett läge som gör att jag nu när barnen går på förskolan, har möjlighet att lämna sent, hämta tidigt, ha dom hemma när jag vill, inte stressa med dom. Allt det där jag drömde om att kunna göra, styra min egentid, få känna mig fri och få skapa. Men nu när jag är där känner jag mig mest trött och tom. Är det verkligen det här jag vill göra? Vill jag jobba ensam? Vill jag leva med stressen att allt hänger på mig, att inte veta hur nästa månad ser ut, att aldrig kunna vara ledig helt i för många veckor i streck?

Missförstå mig inte, jag är så tacksam och listan med fördelar skulle kunna göras minst lika lång och jag känner glädje och en trygghet i att ha landat i mycket, jag känner mig bara inte riktigt som mig själv. Inte full av energi, inspiration och en nästan bubblande känsla inom mig. Och jag saknar det.

Jag tror lite att allt kom ikapp mig så fort jag inte behövde hålla samma tempo, jag hittade lite tillbaka till mig och mina känslor. Och har verkligen tagit denna sommar till att reflektera över dom. Vad jag vill göra, vart jag vill bo (jag hade så gärna velat testa att bo på Gotland, nära havet, just nu går det inte pga mannens jobb men förhoppningsvis hittar vi en lösning som gör att vi kan spendera mycket mer tid där, vi håller på att se över det just nu), vilka personer som ger energi, vilka som tar, vad jag vill ha mer av och mindre av i livet. Om jag ska jobba som Influenser, hur gör jag det då på de sätt som är allra mest jag. Jag valde inte detta yrke för att gå på massa fina event, det har aldrig varit jag. Jag vill själv vara kreativ och skapa. Jag kommer gå på väldigt få av de jag får inbjudningar till, för att de är mitt sätt att få träffa någon kollega då och då, men när det känns genuint jag. Men jag vill att det är en väldigt liten del av de sätt jag vill forma mina dagar. (Inget illa alls mot de som går/håller i eventen, det är bara inte riktigt jag och för mig är det viktigt att behålla mig och grunden i min idé). Samtidigt spar det massa tid åt de andra delarna i detta yrke vilket är det största för mig. Jag valde detta för att få mer tid. Mer tid med barnen, mer frihet över min tid.

Så, min kropp kraschade lite eller har iaf sagt ifrån ordentligt. Jag har kraschat en gång förut för kanske 5 år sen, så jag vet precis. Ryggen har låst sig, ständig huvudvärk, illamående, den där känslan av att vara oförklarligt låg, låg i huvudet och låg på energi. Så nu blir det till att ta hand om mig själv den här hösten. Våra kroppar är det viktigaste vi har, de är fantastiska som säger ifrån när vi glömmer att vara lyhörda och som gör att vi kan göra allt vi älskar när de fungerar. Tar vi inte hand om oss själva kommer vi varken att kunna vara de personer, mammor, partners eller vänner vi vill vara, inte prestera på jobbet som vi önskar. Inte känna den energi och glädje som fyller oss.

Förra gången den hände fick jag hjälp, denna gång har jag redskapen. Vilken trygghet och vilken investering att någon gång i livet ge sig dom redskapen. Jag trodde nog att jag var starkare nu och skulle klara mer sen jag blev mamma, det gav mig en så stark grund att stå på, men hur stark man än är så fungerar inte kroppen så och kroppen har aldrig varit viktigare än nu när jag har mina två små att fylla med kärlek och styrka också.

Sist gick jag till en livscoach, det absolut bästa jag någonsin har gjort. Önskar att alla fick göra det. Jag var ute och promenerade varje dag, oavsett väder så fick min kropp minst 30 min kärlek i form av frisk luft och rörelse. Jag började äta väldigt hälsosam, boostade kroppen med ren mat, bra energi och tog helt bort sockret och snabba kolhydrater(de som påverkar vårt bodsocker och ger oss toppar och dalar). Det blev en terapi för mig att laga mat, jag hittade ett lugn och glädje i det att laga hälsosam och god mat. Köpte en kokbok och testade vartenda recept i den, från första till sista sidan. Det var kreativt och lugnande. När energin kom tillbaka började jag även att träna gym regelbundet. Jag gjorde andningsövningar och fick hjälp med alla låsningar. Jag började säga nej, bröt med några och tog ett stort ansvar för mitt mående. Tog avstånd från negativitet. Sa inte ja om jag inte verkligen ville. Jag prioriterade mig. Läste mycket som inspirerade mig.

Så nu blir det mer av det igen, de som får tillbaka den där bubblande glädjen och energin. Ta hand om och bygga upp. Inte låta annat komma emellan utan detta blir min allra största prioritering närmaste tiden. Jag minns sist när jag började ta hand om mig själv på allvar efter en tung period och hittade tillbaka till mig, att jag tänkte: är det så här det ska kännas. Kan man verkligen må så här bra? Jag tror nästan aldrig jag mått så bra som då, när jag hittade den där balansen helt och hela tiden tog ansvar över mitt mående i första hand för att möjliggöra för allt det där andra i livet som man vill vara, känna och göra. Jag längtar efter att känna de känslorna igen. <3

Så min fokus i livet kommer även spegla fokusen här och under hösten fortsätter jag att vara helt ledig lördagar och söndag. Det blir mindre event och troligen en himla massa mer recept, hälsa och fokus på det fina i livet.

All kärlek, 

N

 

Skapa en blogg på Vimedbarn.se du också, klicka här! Och du har väl inte missat topplistorna, klicka här!
Kommentarer
nadjamayr

Kommentera

Läs mer om hur vi behandlar personuppgifter i vår integritetspolicy.
  1. E

    Så bra skrivet och känner verkligen igen mig själv i dina känslor! Tack för att du delar med dig av dina känslor och dina verktyg. Kommer själv skriva ner dem och ha dem i åtanke för att få tillbaka energi. Ta hand om dig!

  2. S

    Heja dig!!♥️ Jag och min sambo (och våra två små barn) planerar livet för en flytt till Gotland framöver. Kan man göra något bättre för hälsan än att se till att få spendera varje dag där? Världens härligaste ställe🙏🏻 Kämpa på och hoppas att du får tillbaka energin snart!

  3. Jenny

    Förstår dig helt å fullt♥️Har oxå nyligen varit där, var där det är viktigast för dig å tanka energi ,
    Kramar å ta hand om dig/jenny

  4. Emma

    Så klokt av dig att lyssna på din kropp och ditt inre 💪 Jag är också en känslomänniska så förstår precis det där med att känna så oerhört intensivt oavsett om det är positiva eller negativa känslor..kan vara väldigt jobbigt att känna så intensivt när det är lite negativa känslor men vilken lyx det är att få känna glädjen lika intensivt..det som hjälpt mig mest är att faktiskt acceptera alla känslor..är jag nere då tillåter jag mig att landa i den känslan och då ”vänder” det lättare ❤️❤️

    1. nadjamayr
      nadjamayr

      Ja visst är det himla fint att få känna så mycket ändå, hade aldrig bytt bort det. <3

      Håller helt med dig, har blivit mycket bättre på det mer åren <3

  5. M

    Vilket bra inlägg. Förstår verkligen dina känslor och hur du tänker. Jag har alltid beundrat er som orkar hålla på och konstant vara uppkopplad och dela med er av ert liv. Det är så härligt att se och följa för de som vill, men det är modigt av er att dela med så Många personliga bitar<3 Förstår också hur du menar med att inte ha en arbetsplats och kollegor, att det kan vara ensamt, samtidigt som du styr din egna tid. Det är verkligen hårfint, men du är så sund att du kommer hitta en lösning för Dig. Många kramar

Annons
stats