Nadja Mayr

Hej fina,

Hoppas du mår bra! Att ha nackspärr är verkligen inte roligt, gör så ont.. Fick ringa hem mannen lite tidigare så han har fått leka med Hollie, älskar att se de två tillsammans. Nu har han gett mig ett glas vin, kändes välförtjänt idag. Ikväll ska vi dessutom laga Poke bowl, spännande!

Bästa medicinen, att kramas och pussas med henne.

Tänkte skriva lite om hur det gått att sluta med mat på natten och våra nya nattningsrutiner. Börjar med det förstnämnda.

Hollie sov så bra från 2-5,5 mån. Nästan alltid hela nätter. Sen började hon vakna mer, tänder, drömde osv. Vi började ge mat då det var så vi fick henne att somna om: hon fortsatte att vakna mer eller mindre varje natt. Sov kanske 2-3 hela nätter på 2 månader. Så för ca 1 mån sen bestämde vi oss för att ta bort maten på natten. Första natten fick vi ta fajten, 1,5 timme med protest innan hon tillslut somnade på mig. Det gjorde ont i mammahjärtat och F ville att vi skulle ge upp, vi blev nästan osams då jag ville att vi skulle störa varandra nu när vi bestämt oss, kändes ju redan så tufft, antar att det blev för jobbigt för båda. Men vet ni? En natt tog vi fajten, en enda. Sen har det gått hur bra som helst. Andra natten vaknade hon 2-3 gånger men då fungerade det med vatten/napp. Tredje eller fjärde natten sov hon hela natten. Och idag sover hon oftast hela nätter, ibland vaknar hon till och då fungerar oftast nappen och gör det inte det och hon känns orolig så får hon komma till oss. Aldrig har vi behövt ge någon mat eller tagit någon fajt efter det. Så fantastiskt. Tänk att det gick så snabbt och enkelt. Dessutom äter hon sååå mycket bättre nu dagtid. Varför gjorde vi inte detta tidigare? Antar att vi var redo först nu,

Svårt att veta om resultaten kom för att vi tog bort maten eller ändrade nattningsrutinerna. Vi tror på att kombinationen gjorde det.

Till nattningsrutinerna… Vi ger välling i soffan, nu dricker hon den själv i mitt eller Filles knä. Sen lägger vi ner henne i hennes säng, bäddar om, pussar godnatt och sätter på speldosan. Sen lämnar vi rummet med dörren öppen så hon hör oss når vi tex lagar mat, oftast pratar hon, sitter å leker med sig själv eller ställer sig upp, vi går in säg i snitt var 3-5 min. Även om hon inte protesterar, lägger henne ner, sätter i nappen, säger godnatt och sen lämnar vi rummet igen. Oftast är hon nöjd mest hela tiden, kan protestera någon minut När hon börjar bli för trött och oftast tar det 10-30 min innan hon somnar. Under tiden hinner vi ju med massor och tycker att det är så sött att hon sitter och pratar och myser med sin kanin och är nöjd. Hon blir nöjdare för varje gång, de två första protesterade hon lite mer. Detta har funkat jätte bra även fast vi haft folk här, så himla skönt och vi blir så stolta över henne 🙂

Det mest fantastiska är faktiskt inte att vi får sova mer även om det är magiskt. Utan det är att se hur bra Hollie mår, hon är gladare och piggare än någonsin. Hon charmar de flesta, är social, och framåt, busar, är bestämd och glad. Hon pratar massor, kramas, pussas och ger så mycket kärlek och energi. Hon känns stolt och trygg som får chans att klara saker själv nu. Och efter att ha somnat själv, sovit hela natten i eget rum, så vaknar man av att hon pratar i sängen i sitt egna rum och när man kommer in och tänder lampan så står hon i sängen och hoppar och man möts av världens största leende och världens gladaste tjej, vår tjej, inget slår det.