Nu har vi haft lilla Nora hos oss i snart 2 veckor. Och det har verkligen varit en omställning, framförallt känslomässigt. Hormoner, så mycket kärlek och känslor.. Lyckokänslor och nära till gråt på samma gång. Det är så stort att bli mamma, finns verkligen inget större. Det har gått i ett men mest har det varit underbart..
Alla de där tankarna om hur man ska kunna älska någon lika mycket som man älskar Hollie försvann direkt. Kärleken till Nora är så självklar och stor. Och kärleken till Hollie växte den med! Mina tjejer ❤️
Det är annorlunda denna gång, första gången man blir mamma är det som en chock. Andra gången är iaf jag så mycket mer närvarande, medveten om hur fort första tiden går och så mycket lugnare. troligen smittar det här lugnet av sig. Det är som att man redan är mamma denna gång, förra gången skulle man bli mamma, det var en sån galen omställning och den största och finaste utmaningen jag varit med om.
Förra gången tog det 2 månader tills jag verkligen kunde njuta och känna mig trygg, från det blev det bara enklare och roligare för varje dag. Och jag har aldrig varit lyckligare, tryggare och njutit mer av livet sen den dagen jag blev mamma. Det blev som att jag hittade ett lugn, hittade hem. Allt är så självklart nu. Denna gången tog det knappt en vecka att landa.
Lilla N påminner ibland så mycket om Hollie och ibland känns de så himla olika.. Kan önska att jag fick uppleva bebistiden med Hollie igen, nu när man hittat sin roll som mamma, men samtidigt så måste ju den processen ske med första barnet och även om det var en väldigt stor omställning att få sitt första barn, så kommer det alltid att vara det största som hänt mig och jag ser tillbaka på den tiden som så fin <3
Denna gång fick jag lite liknande känslor under de första dagarna, alla hormoner gjorde mig alldeles överkänslig.. De kändes ganska tufft med två barn, hur ska vi räcka till.. Hur ska jag kunna ge båda lika mycket, hur gör jag för att H inte ska känna att mamma försvunnit till viss del? För även om kärleken faktiskt är ännu större till henne nu så finns ju inte samma tid.. Önskar att jag kunde berätta för Hollie hur kul hon och N kommer att ha genom livet.. Bara tanken på att de alltid kommer att ha varandra <3
Det blev som en liten chock för oss alla tror jag. Men redan nu känns det lättare och vi njuter mer för varje dag som går.
Känner så mycket kärlek, till hela min lilla familj, vi är kompletta nu och att se Nora och Hollie tillsammans slår allt. Hollie är så fin med henne, hon testar oss en del men mot Nora är hon så försiktig och gullig, man ser verkligen på henne hur mycket hon tycker om sin lillasyster.. Så otroligt lycklig och tacksam. Känner mig rikast i världen <3
Tack för din ärliga skildring av hur det är att bli mamma för andra gången. Jag blev så otroligt chockad över att bli mamma med min dotter, vågar knappt tänka tanken att bli mamma igen. Skönt att höra att det inte alls är en lika stor chock andra gången, pga att man inte behöver bli mamma igen.
Lycka till med allt
Håller helt med i allt du skriver! Och ja, man känner sig rikast i hela världen med sina finaste älsklingar! Galet underbart:)
Kram