Hej vännen ?
Fick en del frågor om ersättning efter att jag skrivit att jag ger henne flaska på natten så tänkte skriva lite om amning/ersättning.. Hur det gått och hur vi gör.
Vill också bara säga att det är helt okej att andra inte tycker eller tänker som jag. Alla ska göra det som känns rätt för dom, jag lägger ingen värdering i det alls. Jag delar bara min historia, min upplevelse, mina känslor, min sanning.. och förstår att den ser olika ut för alla.
Både Hollie och Nora har varit duktiga på att amma från första stund, tagit brösten och haft ett bra grepp. Dock har jag med båda haft problem med att de inte blir mätta. Båda har kunnat amma i 2 timmar, på båda brösten och ändå inte bli nöjda. Som jag skrivit om tidigare hade vi tre hemska dygn med Hollie i början då hon skrek konstant och ammade konstant, tills vi förstod att det inte kom tillräckligt i brösten, gav ersättning och fick en glad bebis igen. Med Hollie kämpade jag ändå på länge, hon fick amma, jag pumpade för att stimulera och gav ersättning. Min mjölk räckte inte trots alla försök. Och det var ett dygnet runt jobb att behöva både pumpa, amma, fixa ersättning, diska flaskor, koka nappar osv.. Alltid var det något. Att amma är när den värsta smärtan lagt sig väldigt smidigt och det absolut enklaste, men bara när det funkar. Hollie blev ofta arg och frustrerad vid bröstet då hon inte blev mätt. I två månader höll jag på så innan vi helt gick över till ersättning.
Denna gång hade jag bestämt mig för att testa att amma men jag hade också bestämt mig för att funkar det inte så tänker jag inte kämpa som jag gjorde sist. Dels hade det inte funkat för mig med H som jag vill fortsätta finnas för, kunna natta, leka och hämta på förskolan. Dels kanske det är sista gången jag får ha en bebis och då vill jag verkligen njuta av det. För mig har just det varit så viktigt, jag har känt att jag kommer att ångra mig annars. Dessutom jag har alltid haft inställningen att mår mamma bra så mår bebis bra.
Jag ammade helt till en början. Men fick ganska snabbt börja komplettera med ersättning efter amningen. Barnläkaren sa att det var vanligt till en början. Men trots att jag ammade väldigt mycket så drack hon upp en hel portion ersättning Direk efteråt. Att hon fick ersättning gjorde ju såklart att mjölkproduktionen avtog, då jag hade bestämt mig för att inte kämpa för hårt denna gång med att pumpa osv.. Det blev naturligt då hon alltid behövde en hel portion efter amning att ersättningen tog över mer och mer. Och idag ammar jag nästan ingenting längre.
Vi har världens goaste lilla tjej, som är mätt, glad, nöjd och sover bra. Och det känns helt okej att släppa amningen för ersättningen. Jag fokuserar inte så mycket på de utan njuter av vår lilla bebis. Att hon mår bra och att vi får chans att njuta av henne.
Vi ger henne NAN Sensetive och nu äter hon 120 ml ca 6 gånger om dagen. Däremellan sover hon väldigt bra och är en snäll, nöjd tjej som ökar väldigt bra i vikt. Vi ger ersättningen i flaska och hon har sen start vaknat 1-2 gånger per natt. Senaste nätterna har hon ätit vid 22, 04 och 07.
Ser ingen prestige i att amma eller inte. Hade det funkat från start hade det såklart varit det smidigaste och då hade jag gjort det. (Och ja jag vet att det finns hjälp att få, men ingen frågar ens om man vill ha den hjälpen.. som att det bara finns ett svar. För mig var det inget alternativ att sitta i timmar, att pumpa, att göra allt för att få amningen att funka.. ) Jag gör det som funkar och känns rätt för oss. Som vi mår bra av. Att Nora mår bra är det viktigast, om hon sen blir mätt av ersättning eller bröstmjölk… det är inte hela världen, även om många verkar tycka det. Förstår inte varför det är ett så känsligt ämne, finns bra mycket viktigare saker som påverkar barnen betydligt mer än vilket sätt de blir mätta på de första månaderna.. Och gällande närhet och kärlek, så får hon det ändå, i överflöd ❤️
Vi har aldrig varit lyckligare och njuter av varje sekund med henne och hennes storasyster. Och det, det är hela världen för mig.
Läste precis ditt fina inlägg om amning och ersättning efter att ha varit på BVC nyss och fått höra att vår 4,5 månaders son inte följer kurvan längre och vi måste börja att komplettera med ersättning. Vet inte ens varför det ska kännas så jobbigt att höra? Vi har en dotter sen tidigare som är 2,5 år idag och henne kunde jag aldrig amma. Ville så gärna men hon vägrade att ta bröstet och efter att vi kämpat på under en längre tid, både med och utan amningsnapp och hon ändå bara skrek och var frustrerad så fick vi börja med ersättning. Jag blev så stressad av att hon inte ville ta bröstet att min mjölkproduktion stannade av helt och hållet till sist. Ersättning fungerade kanon och både min kille och jag kunde vara delaktiga i matningen och hjälpas åt vilket kändes skönt. Därför trodde jag med facit i hand att jag skulle ha en helt annan inställning till detta då vi faktiskt vet hur bra det har fungerat för oss och vi har en minst lika frisk och glad 2,5 åring idag för det. Fick sedan vår minsting nu i april och precis som sin syster så ville han inte ta tag om bröstet men däremot fungerade det bra med amningsnapp den här gången. Blev så glad och lycklig att jag fick till det med amningen den här gången överhuvudtaget, även om det blev lite bökigare med amningsnappen. Det fungerade ju iaf och han ökade som han skulle i vikt tills nyligen. Har under de senaste veckorna märkt att han vill och kan amma hur länge som helst från båda brösten och vaknar flera gånger under nätterna och vill ha mat trots att han är lite äldre nu (vilket iof kan vara helt normalt och behovet är olika från barn till barn) men känslan av att han inte blev riktigt mätt fanns där ändå. Bokade därför in en extra tid på BVC för att kolla vikten bara för säkerhets skull. Så när jag fick höra att han stannat av i viktökningen och kurvan inte längre gick uppåt fick mig att känna mig så ledsen och lite misslyckad…:( Vet att jag inte borde och att jag istället skulle glädjas över att jag kunnat amma överhuvudtaget den här gången men ibland är det så himla lätt att lägga skuld på sig själv som förälder. Bara tanken på att han förmodligen varit hungrig krossar mitt hjärta lite och jag mår dåligt över att jag inte gett honom ersättning tidigare trots att vi pratat lite om det. Antar att jag nånstans blev så glad att jag kunde amma den här gången så jag tänkte att vi inte skulle behöva ge honom någon ersättning. Vi ska kämpa på med amningen ett tag till ändå och erbjuda ersättning efteråt och fortsätta med smakportioner. Förhoppningsvis så ger det resultat så att han får i sig den energin som han behöver <3 Vill nog mest säga att ditt inlägg hjälpte mig att se klart igen och påminna mig lite om allt som jag egentligen redan vet. Det viktigaste av allt är ju att ha en bebis som blir ordentligt mätt och mår bra 🙂 (även hans mamma och pappa). Tack för att du tar upp detta viktiga ämne som av nån anledning blivit så känsligt. Torkar mina tårar och ska försöka tänka positivt nu istället och fokusera på att njuta av livet tillsammans med de finaste vi har. Kram och tack för alla kloka ord och kärlek som du ger! Det hjälper verkligen mer än du tror 🙂
Åh men finaste du, det är fint att känna så mycket du gör. Det hörs i varje ord du skriver hur mycket du älskar dina små. Men som du säger, detta blir bra och det är en spn liten del av allt, av deras liv och av vad som egentligen ör viktigt. Låt det bara vara vad det är. Du är fantastisk ❤️
Men tack snälla du och du ska veta att det värmer mer än du tror att få höra ❣️❣️❣️
Blir så glad när jag läser detta <3. Är i samma situation. Första barnet gick inte att amma länge utan fick ge ersättning för att han skulle gå upp i vikt. Ville verkligen lyckas med andra barnet nu och pumpa och ammade men är samma situation här att han blir inte nöjd förrän han får flaskan och rasade i vikt fast han låg vid bröstet hela tiden i början. Så har kommit till samma insikt som dig att vill ha tid med min 2 åring och en nöjd liten bebis istället än att fortsätta att bara försöka helamma. Tack för att du delar med dig så man känner sig gladare när man inte lyckas med helamningen som många anser bara ska fungera! <3
Hej Nadja!! Så fint att du delar med dig. Har känt mig ensam med att amma och ge ersättning till båda mina tjejer. Ofta känns det som att det är så en gång men att amningen funkar nästa gång. Men inte för mig…. Du verkar vara en fantastisk mamma med så bra värderingar. Det bästa och viktigaste är verkligen att ge sina barn kärlek och trygghet och det ligger inte i hur barnet får sin mat! Kram
Känns så skönt att läsa detta, min pojke blir inte mätt av amningen så kör på ersättning mestadels. Ska dock börja pumpa för att se hur det går, vill ju gärna amma, är ju så himla mysigt. Men att han mår bra, blir mätt och är nöjd är det viktigaste. Man blir ju nästan rädd för att prata om det, förstår inte känsligheten över detta ämne.
Tack för detta inlägg, känns tusen gånger bättre för en första gångs mamma som fick sån ångest när amningen inte funkade å bebis bara fick ersättning. Gjort samma resa som du, Nu känns allt lite bättre. Tack!
Mår tusen gånger bättre av att läsa detta då jag själv med mitt första barn kämpade på med amning som inte ville funka, ingen hade ju sagt att det inte bara gick sådär pang bom från första start. Och visst gör de det för vissa men inte alla. Som jag grät, flera gånger om dagen om gav upp amningen efter 2,5 månad. Kände mig som en dålig mamma redan när vi körde både ersättning och amning å värre blev de när de bara blev ersättning. Men detta var så skönt att läsa, tack Nadja för bra text, värderingar och en fantastisk blogg.
Helt rätt! Gjort samma resa som du.
Kram till er
Har gått igenom samma sak med båda mina tjejer. Första barnet ammade jag i 12 veckor, pumpade och ammade i timmar men slutade alltid med att hon åt upp hela flaskan ersättning efter amning. Med barn nummer två tänkte jag exakt som dig och efter samma sak så hade vi efter 4 veckor gått över helt på ersättning. Då amningen inte fungerade den här gången heller. Jag ångrar inte de utan är glad över att jag avbröt i tid och som du själv skriver. Mår mamma bra mår barnen bra. Tycker det är fantastisk att du delar med dig om hur amning inte alltid funkar. Du Är den bästa mamman för dina barn och dina flickor är mätta och glada och det är viktigast. Stor kram på dig
Du anar inte hur exakt rätt det här inlägget Kom för mig. Sitter med en tre veckors och ammar, pumpar, ger ersättning och repeat. Som med dottern (nu tre år) så har jag inte tillräckligt med mat, ändå slår jag knut på mig för att jag ”borde väl”? Lovade mig sist att aldrig göra så igen…. men ändå nu. Och vad går det ut över? Jo, lektid med dottern, oro och ständig tanke på detta med matningen. SÅ inte värt det. SÅ tack för detta inlägg det hjälper mig att ta det beslut jag vet blir bäst för oss alla. Hej då till amningen för det fungerar faktiskt inte och hej till endast ersättning som kommer bli SÅ bra SÅ.
Tack!
Känner verkligen igen mig i det du skriver. Jag fick mitt första barn nu i februari och vi kämpade och kämpade med att försöka få igång mjölken i brösten, men det gick verkligen inte. Vi fick alltid ge ersättning ändå. (Plus att man var tvungen att ha amningsskydd på bröstet för annars tog han inte tag) i 1 månad höll vi på, sen bestämde vi att bara köra på ersättning och det funkar hur bra som helst! ?? bebisen är mätt och glad, älskar sina flaskor och mamma är glad! Har dock fått så många negativa kommentarer från både bvc och folk omkring för att vi valde bort amningen. Så tråkigt att vissa inte förstår.. men men. Ha en fin dag! ??
Du gör helt rätt hjärtat. Mår mamman bra mår bebis bra! Man ska göra det som fungerar bäst för hela familjen. Nora tycks vara så nöjd och glad! Likaså ni föräldrar, lyckan ni sprider!
Känner så igen mig i allt du skriver, synd att det ska vara så känsligt att prata om. Alla göra det som känns bäst efter egna förutsättningar. Jag kommer tänkta precis som du inför andra barnet, vill aldrig mer kämpa till bristningsgränsen igen. Som du skriver, mår inte mamma bra mår inte bebis bra och INGEN kan möjligtvis må bra av att amma, pumpa och ge ersättning dygnet runt, för det knäcker en tillslut. <3<3
Håller med! Tycker det är mycker bättre med en bebis som är mätt o glad! Än en som är hungrig för att det ska ammas till varje pris! Vad ska det vara bra för? o så säger man ofta att den har magont är trött osv. Istället…. det är ju nästan alltid hunger. En mätt bebis är en nöjd bebis! Skönt att både du o bebis mår bra pga ditt tankesätt.
Klokt och även skönt för mig att läsa som väntar andra nu i juni men där det inte funkade med första…. får väl se hur det går nu denna gång, det blir som det blir heöt enkelt 🙂
Jag tycker ni gör helt rätt, med min första kämpade jag som en blå o det var först efter några månader som det fungerade. När jag väntade nr2 tänkte jag precis som du fungerar det inte så tänker jag inte kämpa som med Ville, men med Nilia kom amningen igång direkt ☺️ Nu väntar jag nr3 o min inställning är som din, detta kommer vara min sista bebis och jag vill kunna njuta och må bra.jag vill gärna amma men bara om det fungerar, Det återstår att se hur det går, 5 v till BF.
Passar på o tacka för en fin o mysig blogg ☺️
Ingen ska ha åsiker på hur du matar ditt barn! Orka med såna människor. Du gör helt rätt och kör ditt race med det som funkar bäst för er <3
Kloka tankar kring detta ämnet ??
Så bra skrivet! Känner igen mig till 100%. Skulle nästan kunna varit min egna historia. Har gjort och tänkt exakt samma. Har två pojkar i samma ålder som dina flickor. Den stora fyller 2 på lördag och den lille är 6 veckor. Så roligt att följa dig!
Känner så igen mig i din historia, jag gjorde samma sak med vårt första barn, efter två månaders slit och söndriga bröst fick jag bröstböld och efter det lade jag ner amningen, jag hade så mkt krav på mig själv med första och med andra gjorde jag precis som du gjorde ni, det fungerade inte med amningen och efter ett par veckor gav jag upp och han fick ersättning, så glad att jag gjorde det och fick njuta istället för att kämpa så mycket som jag gjorde med första. Nu med tredje tänker jag göra samma sak som med andra, jag fick ju bröstcancer emellan oxå så jag vill verkligen inte kämpa med dessa bröst… Jag kommer aldrig förstå prestigen och all denna hets som är kring detta med amning alltså. Kram fining ?
Du är så klok Nadja. Heja dig! <3 önskar vi kvinnor kunde peppa varandra istället, precis som du skriver så är det viktigaste att man själv och bebisen mär bra.