Hur beter sig mammor mot varandra egentligen?!
Publicerad,
God morgon fina söndag,
Hoppas ni sovit gott och fått en lugn start på dagen. I natt körde vi 3e natten utan mat, Hollie vaknade strax efter 1. Hon var inte så ledsen eller protesterade men kom inte till ro igen, varken vatten eller napp fungerade så tog henne till vår säng. Det tog lite tid, säkert 45, men sen somnade hon. Men som sagt ingen protest å när hon somnade om sov hon sen utan uppvak fram till 7.30 så måste säga att det ändå har gått bra utan mat. Första natten va såklart inte rolig och det gjorde så ont i mammahjärtat men efter de har hon sovit bättre än vanligt och framförallt varit så glad och pigg på dagarna.
Efter mitt inlägg igår fick jag en kommentar om hur hemskt det är att inte ge närhet till barnen när de behöver de och att jag ska lyssna på mitt barns behov osv.. Jag raderade kommentaren, det gör jag alltid med elakheter, de har inget här att göra, blir man irriterad av att läsa det jag skriver så behöver man inte gå in här. Vill att detta ska vara ett positivt och peppande forum. I detta fall verkar det dessutom som att personen letar fel för jag skrev nämligen att Hollie sov hela natten i sitt rum och hade varken behov av mat eller närhet. Alltså ger jag henne närhet när hon behöver det, som i natt. Men igår behövde hon inte det.
Jag har så jäkla svårt att förstå hur vissa mammor beter sig mot varandra?! Detta är en sak som verkligen kan uppröra mig. Finns ingen tid i livet man är mer sårbar än som nybliven mamma, det finns ingen tuffare, mer känslosam och underbar utmaning än att bli mamma. Finns ingen kärlek som går att likna med den man känner för sina barn. De enda som kan förstå detta är just mammor och ändå beter sig mammor mot mammor så himla illa ibland. Hur kan folk ta sig rätten att kommentera, trycka ner och ha åsikter om hur andra gör? Det finns inget facit och det finns inget barn som är likt det andra. Från den dagen man blir mamma, förväntas alla fungera, tycka, tänka och agera på samma sätt? Blir det helt plötsligt okej att klanka ner om andra inte gör som du? Hur kan vi inte lita på att alla mammor gör det de tror är det bästa för sitt barn, att alla mammor känner sitt barn bäst, att alla mammor har olika förutsättningar?! Speciellt när vi vet precis hur det känns att älska så att det gör ont. Jag delar med mig av hur vi gör ifall någon vill inspireras, vill någon göra på ett annat sätt så är jag säker på att det är de rätta sättet för dom. Inga pekpinnar åt något håll. Att dela med sig, inspireras och peppa varandra, det är fint. Ibland är det tufft och ibland är det magiskt, tänk vilket stöd vi kan vara för varandra. Kom ihåg att när man får kommentarer som den jag fick, när man kallar någon annans sätt att vara hemskt, så säger det ALLTID mer om dom än om dig! ?
Jag hoppas ni alla mammor som läser det här känner er trygga och stolta över att få kalla er mamma, vilka val ni än gör och oavsett om det känns tufft ibland. Och jag hoppas att de som känner att de har rätt att kommentera hur andra mammor gör, fundera istället på vilken förebild du är för ditt eller dina barn. Är det så vi vill att de behandlar varandra sen i skolan och livet? Förståelse för andra, ödmjukhet, pepp, styrkan att lyfta andra och kärlek är välkommet här och det jag vill lära Hollie i livet, då måste jag börja med mig själv.
Mammor som har mage (och energi) att lägga på att kommentera andra mammor är förmodligen missnöjda med sin egen tillvaro och istället för att försöka lägga tid på detta så tror de att de kommer må bättre av att klaga på andra! Jag har hört så knäppa kommentarer ibland i föräldrargruppen så jag blir alldeles mörkrädd!! Var faktiskt å pratade med en psykolog i veckan för jag kände att det Skulle vara skönt att bearbeta första tiden som mamma (med otroligt lite sömn), vilket gjort det väldigt tufft. Nämnde vissa saker som stört mig och sa att jag önskar att jag varit starkare å låtit det rinna av mig. Hon var så bra och sa just du ska göra det du vill för det mår ditt barn bra Av, vad andra säger ska Du bara skita blankt i!!! Såå skönt!!!! ??? Stora varma kramar! Du och Hollie inspirerar alltid massor!! ?
fast nu förvränger du det jag skrev. jag var inte otrevlig nånstans, tvärtom. Tycker dessutom om man har en blogg och skriet olika saker så får man förvänta sig att folk har åsikter. Min åsikt var inte elak, jag vet inte ens om jag kan kalla det åsikt. Utan var ett konstaterande. Du skrev själv hur du skulle vänja av henne med mat på natten och hur hon skulle sova själv och då skrev jag bara en 10 månaders som vaknar kanske behöver sova hos sina föräldrar? jag ber verkligen om ursäkt om du tog illa upp, var inte min avsikt. Utan en reflektion på ditt inlägg. Jag tycker också mammor ska stötta och peppa varann men det betyder inte att man håller med i allt
som sagt, ännu en gång förlåt om du tog illa vid dig.
Hej Anna,
Vet inte varför du tror det men det är inte din kommentar jag pratar om. Utan en dör det stod ayt det var hemskt att inte ge sina barn närhet osv.
Alla har rätt till en åsikt men jag tycker faktiskt inte att man har rätt att lägga sig i och drömma andras val som mamma oavsett om personen har en blogg eller inte. Jag pratar inte bara om mig, utan folk utan blogg också. Tycker allt för många tar sig rätten även utanför sociala medier att dömma och trycka ner. Man kan dela med sig om vad man tycker fungerar för en själv men att tro att man har facit för alla mammor/barn är enligt mig inte ok.
Och ja, jag vill att Hollie blir så trygg och får sova så gott att hon varken är behov av närhet eller mat. Men behöver hon det så får hon det. Mitt mål är dock att hon ska bli trygg i att sova själv.
Kram
Okej då missförstod jag dig med inlägget. Jag tycker du verkar en superfin mamma, inspirerande och glad och positiv. Hollie är hur gullig som helst också.. Kram!
Hej Anna! När jag läser Nadjas och din konversation så ser jag att du har missbuppfattat Nadja. Hon skriver ty6dligt och klart att det inte var ditt inklägg hon vände sig emot. Sen kommenterade hon hur den andra mamman hade burit sig åt och att det inte är OK. Barn är så olika – en del sover tidigt ensamma i sitt rum, medan andra tar längre tid på sig. Så är det med allting som gäller barn. Varje mamma gör så gott hon kan och det gäller så klart dig också. Man lär känna sitt barn och allteftersom sätter man de gränser man gör för barnet skull. Många hälsningar från Hollies gammelmormor.
jag såg också att vi hade missuppfattat varann och ber som ödmjukast om ursäkt för det. Jag hoppas ni förstod det nu ? kram på er alla.
Alltså jag måste bara säga att du har inspererat mig så många gånger, givit mig hopp när det känts tungt! Redan från att min var nyfödd och fortfarande nu när han närmar sig 6mån. Det känns som att du är mitt stöd i ibland jobba tider och i bra tider även om vi inte känner varann! Så jag vill bara hälsa ett STORT TACK till dig för att du delar med dig så öppet! Det kommer alltid finnas dem som inte vill en väl, men man får försöka fokusera på de positiva istället, vilket du verkar vara en hejjare på. Så hejja dig, hejja mig och hejja alla andra mammor!! ?
Hej, jag menade aldrig att vara elakt. Jag tycker bara inte som du. Jag hade aldrig klarat av det du gör. Men vi har väl olika filosofier om hur vi vill göra med våra små. Jag kanske missuppfattade hur det låg till, men jag upplevde när jag läste inlägget att hon behöver mat för att få känna närhet och komma till ro. Jag vet att min son behöver också det i perioder, även om han slutat med mat på nätterna. Det kanske inte var så det låg till och då ber jag om ursäkt. All lycka till er och jag hoppas era nätter bli lugnare och att den lilla är en piggare och gladare bebis. Förlåt om jag sårade någon, det var aldrig min mening, jag uttrycket mig dumt
Du inspirerar så mycket och fortsätt med det!???
Hej!
Har precis hittat din blogg. Vi kör också nätter utan mat nu men ligger efter er en natt, jag blir peppad av att gå in här och läsa om att det går bättre och bättre för varje natt. Min son är 8 mån och vill amma ett par gånger per natt men det funkar inte längre! Jag är såå trött och det går ut för mycket över mitt tålamod så nu måste jag få sova på nätterna för att orka. Han äter mycket mat, iprincip som din dotter så jag vet att det inte beror på hunger utan mer en vana och trygghet!
Hittills har det iaf gått bra, första natten var han ledsen i en timme och inatt fick han komma över till våran säng och somnade om på 10 min! Sååå skönt ? Är så glad att jag hittat din blogg och speciellt nu, känns lite som att jag gör det här tillsammans med dig och det ger mig trygghet att fortsätta och härda ut! Kram.
Håller helt med ! Elakheter och negativitet är så otroligt tråkigt , varesig det gäller en kommentar om sättet vi tar hand om våra barn , någon annans utseende eller sätt att vara . Det går inte att gilla allt och alla men för det är det inte ok att såra andra människor . Hejja dig ! Du gör helt rätt i att göra vad som känns rätt för dig och din familj . Här hemma har Milton sovit i eget rum sedan han var 5 månader , vi har aldrig nattat utan bara matat , släckt och gått ut , det har funkat utmärkt för och känts rätt för oss . <3
Jag tror att dom talar av lathet. Barn pch bebisar som äter bra på dagen och såkallad riktig mat. Har inget behov av mat på natten. Det är endast en vana och vanor är svåra att bryta. Så jävla bra gjort. Snart är det min tur att avänja lillan ?? du är grym om inspirerande keep up
Du är så himla Inspirerande!! Har följt dig sedan Hollie föddes! Har själv en dotter på 8 månader och är underbart att kunna läsa och exakt känna igen sig i alla nya utmaningar. Använder mig av ditt rutin schema och är evigt tacksam! Kram Natalie
Hej Nadja! Måste bara säga att du är så inspirerande och verkar vara en fantastisk människa ? Jag tycker verkligen om dina inlägg och det är tråkigt att folk ska lämna negativa kommentarer bara för att de tycker annorlunda. Jag har en dotter på fem månader och om jag hade varit i er situation så hade jag gjort likadant som ni gör nu. Det känns bra att få dessa tips så jag vet hur vi kan agera när vår lilla Lou vaknar på nätterna när hon blir äldre. För tillfället så har vi 3-4 uppvak varje natt för att Lou vill ligga och snutta varje gång hon vaknar till. Det är väldigt kämpigt att hon vaknar så mycket när hon somnar vid 21 och oftast vaknar vid 5. Hon sover heller inte mer än totalt 2-3h på dagen, tycker hon sover för lite men vet inte hur jag ska göra för att få henne att sova mer ? Jag tycker fortfarande att hon är förliten för att vi ska vänja bort snuttandet eller maten på natten så jag ska stå ut till hon är sex månader i alla fall. Massa kramar!
Du gör helt rätt, du känner ditt barn bäst och vet om hon är redo för nästa steg i sin utveckling.Hon kommer bli en trygg och självständig tjej som kommer bli stolt över saker hon klara av själv/ Kram
Jag håller med dig i 95% av det du skriver, bl.a att varje mamma känner sig eget barn bäst och att alla barn är olika, dvs. något som funkar på ett barn kanske inte funkar på ett annat barn etc.
Men denna kommentar:
”Hur kan folk ta sig rätten att kommentera, trycka ner och ha åsikter om hur andra gör? ” Kan jag enkelt svara på och det ligger nämligen till så här: att alla friska mammor, sen den dagen de själva fick barn, bryr sig om och vill att ALLA barn ska ha det bra. Jag är själv mamma och känner precis det här. Och när man oroar sig för att ett barn far illa/inte får tillräckligt av något vare sig det är mat, närhet, sömn eller något annat så känner man ett enormt ansvar för barnet. Man vill gärna försöka lösa situationen, även om man egentligen inte har något med det hela att göra. Kort och gott känner man sig som mamma till alla barn, haha, eftersom man bryr sig om alla barn. Sen kan man ju som förälder känna sig kränkt av det, att någon ifrågasätter ens föräldrarroll, men då får man istället försöka fokusera på att det är otroligt fint när andra människor bryr sig om ens barn. Jag kan nästan lova dig att du, när du känner dig helt trygg i din mammaroll, kommer känna exakt samma sak.
Oj vad mycket jag skrev, nu vet jag inte om det blev rörigt men jag ville bara tydliggöra ett annat perspektiv
Kram!!
Hej Jessica,
Jag måste säga att jag faktiskt inte alls håller med dig. För det första, vad grundar du din åsikt om att jag inte är trygg i min mammaroll än? Du gör precis det jag pratar om dömer på ett sätt som att du har facit, det finns inget facit. Jag har nog aldrig känt mig tryggare och därför har jag inga problem med att dela med mig, respektera olikheter och att stötta andra.
Helt okej att ha olika åsikter, helt okej att dela med sig av vad som fungerar för dig eller säga vad du tror på. Men det är en helt annan sak än att döma och att trycka ner andras sätt.
Och ja, som mamma bryr man sig om alla barn, men att ha det som ursäkt för att slänga ur sig elaka kommentarer det tycker jag bara låter dumt. Bryr man sig om barnen och själv är mamma så vet man att det är viktigt att mamman mår bra för att kunna vara en bra mamma för sina barn. Och att det som kommer kunna göra gott för barnet är att stötta och peppa och behöver man komma med råd, så gör man de av omtanke.
Har man behov av att vara elak, så säger det mer om den personen och den personens otrygghet i mammarollen än om omtanke. Och det tycker jag är ett sätt som är långt ifrån att vara en bra förebild för sina barn.
Kram
Förlåt men hur kan du, utan att känna Nadja, veta att hon inte är en trygg mamma. Din kommentar känns verkligen som en ”lilla gumman när du blir stort kommer du förstå”-kommentar. Lite besserwisser attityd. Det hela handlar om att om någon mamma anser sig vara ett sådant proffs som vet det bästa för ANDRAS barn, ja då kan man peppa och tipsa på ett trevligt sätt om man nu promt måste lägga sig i andras liv. Ge glada tips istället för att berätta vad som är rätt och fel. För en läsare har ingen som helst koll på hur livet ser ut utöver det lilla som kommer med i bloggen.
Hej Nadja. Vad tråkigt att du fått negativ respons på dina inlägg när du själv sprider så mycket motivation och positiva ord. Det är en av sakerna jag gillar med din blogg, att du peppar oss mammor och är öppen med de rutiner som fungerar för er. Även fast alla barn är olika har jag hittat massor med inspiration till de rutiner som fungerar för oss via din blogg. Är så tacksam för det!
Ville bara visa min uppskattning över att du delar med dig av rutiner, vardag och tips för att hitta en balans som småbarnsföräldrar.
Du är grym!
Blir så glad för din kommentar ?? Tack snälla för dina ord ??