Hej vännen ❤️
Jag har fått lite önskemål om att skriva om hur det känts att bli tvåbarnsmamma.. vet inte riktigt vad ni vill veta så jag skriver lite från hjärtat så får ni ställa frågor om ni undrar något annat..
Att få bli mamma till två år det finaste som hänt mig, att känna att vi är kompletta, att jag har min alldeles egna familj, den känslan har betytt så mycket för mig. Har skrivit om det förut men att bli mamma var för mig som att hitta hem. Jag är så mycket mer närvarande idag. Jag har nog alltid varit ganska trygg i mig själv, vetat vad jag velat, varit målmedveten och gått min egen väg. Men sen är det så mycket annat, annat som man faktiskt inte kan påverka. Och att då få starta det där nya kapitlet i livet. Där vi själva faktiskt är författarna, har känts så himla fint.
Starten som tvåbarnsmamma har gått väldigt bra, jag har ju dels haft mannen väldigt mycket hemma nu under sommaren, Hollie har reagerat väldigt bra och enbart varit go och Nora har ju i princip varit oförskämt snäll. Nu när mannen varit borta lite mer, lite trotts har börjar komma och en mer bestämd sida har visat sig hos lillan så har det ibland känts lite svettigare.
Visst kan det kännas korta stunder som att jag inte räcker till helt för båda, men jag slår bort de tankarna. Ingen idé att vara hård mot mig själv. Försöker ge båda all tid och litar på att de känner kärleken alltid. Ingen mår bra av att gräva ner sig i det, kan ändå inte dela på mig och att vara en glad mamma är så viktigt för alla.
Jag pendlar mellan att känna att gud är detta min sista bebis, skulle kunna tänka mig en stor familj med en hel liga till att känna att det här med två barn är precis lagom och vad härligt att vara klara 😉
Det är något underbart med att se dom tillsammans och ännu ljuvligare att tänka på framtiden med dom två. Resor och högtider de ska gå uppleva tillsammans.. För mig har kärleken till att vara mamma växt i takt med kärleken till tjejerna.
Nu ser vi fram emot att komma in i rutiner, få vardagspusslet att funka och hitta sätt som underlättar och ger plats för de där stunderna av mys och bus.
Det är helt klart fullt upp och vissa stunder vill man ju slita sitt hår, men hittills har de stunderna faktiskt varit färre än jag räknade med. Och skratten, myset och livet i familjen är så mycket större än de ❤️
Så mysigt att läsa. Är en blivande två barns amma som ser framemot uppgiften att rodda två barn ihop. Du gav mig ännu mer pepp på att inte vara för hård mot sig själv, vilket kommer vara svårt. Tack för en toppen blogg.
Vilka härliga bilder på er 🙂
Tack för dina tankar :). Och du har så rätt, ingen idé att vara för hård mot sig själv. Man gör det allra bästa man kan vilket är viktigt att tänka på. Jag har en 5 månaders och en 2år och 2månaders. Vissa stunder är helt kaotiska men glädjen och lyckan är så mkt mer. Har aldrig känt mig så hel som när jag ser på mina barn. Senaste två veckorna har de dessutom börjat interagera med varandra mer. De skrattar och busar tillsammans, de stunderna är helt magiska!!!! Önskar att jag själv haft ett syskon i så nära ålder som mina barn har.
Fina ni är!