God morgon fredag ?
Veckans bästa dag, solen skiner, jag känner mig mycket piggare och lämningen gick bra 🙂
Vi har haft en riktigt tuff vecka med Hollies lämningar, från att inte ha haft några problem alls och en tjej som älskat och längtat till förskolan till en som gråter i bilen och säger nej skolan.. sen har hon varit så ledsen vid lämning. Dagarna har sen varit bra men eftermiddagarna har hon längtat och frågat efter oss.. Förstår ingenting vad det kommer ifrån..
Hon har blivit lite mammigare hemma också, är hon för liten eller kan hon känna av att det ska komma en bebis?
Imorse lämnade jag henne, jag hade lång tid på mig så att hon inte skulle känna av någon stress. Hon fick titta på barnsånger i bilen, sen gick jag mer henne in, i hennes takt. Satt och lekte en stund innan jag gick. Jag fick en puss och en kram sen frågade jag om hon ville ha sin snuttis å napp eller om jag skulle ta dom, men då sa hon: Ta dom mamma. Inga tårar vilket kändes så skönt i mammahjärtat.
Är det bara en fas kanske? Det har man ju lärt sig att det kommer nya faser hela tiden.. men trodde inte att vändningen skulle bli så tydlig.. Någon som upplevt liknande? Hollie är i vanliga fall väldigt social, glad och framåt. Hon är tidig i talet så hon är bra på att uttrycka vad hon vill. Men nu som sagt blir hon ledsen redan hemma när vi nämner förskolan och bryter ihop när vi kommer dit eller är väldigt försiktig..
Hoppas det vänder nu iaf ?
Hann fixa brännan lite imorse, nu väntar en kopp kaffe, jobb och sen ska jag hämta mini lite tidigare idag.
Hörs sen,
Kram
Jag som arbetar på fsk sedan långt tillbaks kan säga att det är helt normalt och vanligt:) Bra med kort och positiv lämning trots det. Hon har säkert roligt efter en stund där. Kram
Tack ??
Min son hade också sån fas. Han har alltid trivts i förskolan men när han var 3-4 hade han någon mp as då han grät hela tiden. Frågade honom om något har hänt. Men nej. Det var bara någon fas. Det är jobbigt och se dom ledsna men det går över.
Tack för att du delar med dig ❤️❤️
Min dotter blir två i februari och hon trivs toppenbra på förskolan och det har inte varit några som helst problem med lämning eller hämtning. Hennes pappa lämnar och hämtar för det mesta och det är mycket för att det går så smidigt för dom. Jag upplever att hon testar mig mycket och hon märker av att jag inte har samma ork (väntar också syskon i april) och hon har även blivit väldigt mammig dom senaste veckorna vilket hon aldrig varit förut. Även fast hon är för liten för att förstå vad det innebär att få ett syskon tror jag att hon känner att något är på gång.
Vi hade det precis likadant vid ca 2 års ålder, tror att de kommer en slags ”ny separationsångestfas” då, de var fler tvååringar på samma avdelning som helt plötligt blev ledsna vid lämningarna fast dem alltid varit superglada innan, tror att det är själva separationen sommar de jobbiga åh sen så går de över ? vi har även haft en likadan sådan fas nu precis vid 3 års ålder, men som tur är så var den mycket kortare ?
Ett tips från en som jobbat mycket på förskola innan jag valde ett annat yrke är att vid liknande perioder köra snabba lämningar. Även om det är tufft som förälder mår barnen oftast betydligt bättre. När man stannar som förälder och leker när barnet tycker lämningar är jobbiga blir det en ännu större grej för barnet att du sen lämnar. Går man bara in och säger hejdå och kanske gör en rutin av att vinka genom fönstret eller tala om för personalen att lämningarna är tuffa just nu, brukar personalen generellt kunna ägna mer tid till just det barnen i situation(distrahera, titta nya böckerna Hollie eller kompisarna är här nu). Barn går i perioder, tror dock att hon är för liten för att ens förstå att hon ska få ett syskon, iaf betydelsen av det. Det barn som är så små som Hollie kan märka av är om man främst som mamma är tröttare och ändrar sitt eget beteende pga graviditeten och då kan barn börja testa gränser mer osv. Är förmodligen bara en utvecklingsfas. Hoppas tipsen hjälpte något, din blogg är så fin 🙂