Hej fina ni,
Hur tänker ni eller har tänkt om barn nr 2? För mig känns förlossningen ännu mer skrämande nu när man vet vad som väntar och det mesta av graviditeten är absolut inget jag saknar. Men vi vill verkligen ha ett syskon till Hollie och hoppas innerligt att det blir verklighet en dag. Det känns lite smått magiskt att få uppleva det igen nu när man har förstått hur fantastisk stort och hur otroligt mycket kärlek det innebär. Kanske lite mindre chock i början också?
F längtar redan efter nr två och är inte alls rädd för att få nästa typ nu. Jag längtar också men vill njuta av tiden med bara Hollie, Vi är överens om att vi vill ha tätt, men det finns såklart för och nackdelar med allt. Hoppas och längtar efter att få se Hollie träffa sin lillesyster eller lillebror. Vi gissar dock båda på att nästa mini också blir en liten tjej.
Jag har 2 år och 2 mån mellan mina små. Storebror är 3,5 och lillasyster är snart 1,5. Det gick hur bra som helst i början men så fort lillan började ta sig runt så blev det minst sagt livat. Som det ser ut nu så bråkas det konstant, lillan ska alltid ha storebrors grejer och vill alltid vara med vilket sällan är uppskattat.
Det är givetvis väldigt individuellt, jag tror och hoppas att det kommer bli lugnare så snart vår minsta får ett ordentligt språk så att de kan kommunicera och därmed leka bättre ihop. En 1,5-åring är oavsett väldigt krävande då de ser sig själva som jordens mittpunkt och de flesta 3,5-åringar är mitt i den ”värsta” självständighetsfasen vilket givetvis kan leda till att det blir lite extra tufft.
Jag ska inte råda dig till det ena eller det andra- det är helt upp till er såklart. Vill ändå inflika att jag tror att det kanske kan vara lättare när man har lite större åldersskillnad men främst för att ge det första barnet tillräckligt med ”egentid” med föräldrarna. Man brukar säga att de två första åren i ett barns liv är som absolut känsligast i förhållande till anknytningen till föräldrarna, får man ett syskon för tätt inpå så kan det, i värsta fall påverka anknytningen på ett negativt sätt.
Hej! Tack för en fin blogg! Man får inspiration inom alla områden vad gäller bebis, mode och inredning. Vi har 1 år och 9 månader mellan våra små. Den minsta är 3 månader nu och vi pratar redan om en till mini. Det vill säga – vi tycker inte att det varit så många nackdelar med att ha tätt inpå. Om ni gör en lista med nackdelar vs fördelar är jag rätt säker på att ni kommer kunna dra samma slutsatser som vi. Nackdelarna är kortsiktiga och under en begränsad period medan fördelarna är långsiktiga och sträcker sig livet ut. Tycker som ovan att det var större chock att gå från 0-1 än 1-2. Vår första har varit så hjälpsam och empatisk med den lilla vilket jag inte alls förväntade mig från en sån liten människa. Det jag oroar mig mest för att kroppen ska få svårare att hitta tillbaka eller att de ska uppstå komplikationer under/efter vilket jag sluppit båda gångerna.
Vår dotter är 2 år och 8 månader och vår son är snart 3 månader, så det är 2,5 år mellan dom och än så länge tycker jag att det känns som en helt perfekt åldersskillnad. Jag älskade att bli mamma andra gången och den så kallade ”tvåbarnschocken” har jag inte känt av, utan jag tyckte helt klart att omställningen från 0 barn till 1 barn var betydligt mer chockartat och jobbigt. Andra gången har jag verkligen bara njutit och varit sååå kär i min lilla bebis från första stund. Förstår dina känslor inför en andra förlossning! Usch, jag var verkligen rädd genom hela graviditeten just för att man vet vad som väntar. Men man klarar ju det ändå och det är ju SÅ värt det såklart men det är ju inte kul att känna sig rädd. Nu känner jag mig iallafall väldigt klar med graviditeter och förlossningar ?
Förstår precis känslan att vilja njuta av tiden med sin lilla men samtidigt längta efter en till. Helt galet egentligen att man kan vilja gå igenom en till graviditet så snabbt inpå ? Vår lilla tjej är också strax över 5 månader ? Hur det än blir tror jag det kommer gå utmärkt. Tror att både barn och föräldrar anpassar sig till situationen man befinner sig i ganska snabbt. Känner flera som fått barn tätt och det verkar vara tufft till en början men sen blir det lättare när barnen börjar leka med varandra. Då har de ofta så mycket nytta och glädje av varann ☺️❤️