God morgon ❣️
En väldigt trött mamma här, men jag fick till ett morgonpass på gymmet vilket var så skönt. Musik i lurarna, egentid och bara fokusera på kroppen.
Jobbig natt och både jag och F var slut imorse, vilket lätt leder till irritation och det är så lätt att börja fokusera på det negativa hos varandra när det blir för mycket av allt. Vi behöver nog lite tid tillsammans få rå om varandra å påminna varandra om all kärlek som finns mellan oss..
Jag tycker det är något fint med att kämpa men det är fasiken tufft ibland och trots att man är beredd på och vet om att småbarnsåren är tuffa så känns det ändå tungt ibland. Man tror någonstans att man ska klara allt utan problem och att det där inte gäller oss.
Men det drabbar de flesta. Likt livet går kärleken upp och ner… Men jag vet hur starka vi är ihop, älskar att se tillbaka på allt vi gjort. Vilket jäkla team och så mycket vågat, vuxit och tagit oss för av livet. Och det älskar jag med honom. Han gör mig modigare och tryggare på samma gång.
Vi är så himla olika, så ibland har vi svårt att förstå varandra, samtidigt gör våra olikheter oss till världens bästa team. Och efter 10 år ihop, kan jag fortfarande längta ihjäl mig till fredagsmys med honom, älskar att gå på dejt ihop och blir lycklig av tanken på sommaren, framtiden och livet, tillsammans.
Jag tror på oss, på vår framtid men vi måste båda påminnas om att vårda varandra mitt i allt, nu.
Ska försöka boka in något snart, det behöver vi❣️
Kram
För att inte kärleken ska sina så är det viktigt att även mannen tar sin del av ansvaret för hem och familj. Gör han inte det så finns det inte mycket ork över för kvinnan. Dels så får hon tänka på och själv göra nästan allting och får alltid sätta sig själv i andra hand, medan mannen sätter sig själv först. I min bekantskapskrets gick många äktenskap omkull just av ovan angivna beteende. Jag har själv liknande erfarenheter.Man varken orkar eller vill tjata på männen om att ta sitt ansvar för hem, barn och familj. Så detta är viktigt att tänka på för unga par – speciellt om de har barn.
Vad fint skrivet! Känner igen mig. Ibland är det också mycket lättare när mor- och farföräldrar bara kommer å ”lånar” barnen oplanerat. Man kan inte riktigt säga nej då. Enklare än att be om barnvakt för man vill ju också vara med sina barn! Länge leve kärleken <3
Jag tror att många tror att det är tufft när sanningen är att det är tuffare än tufft. Det finns inget facit på vad som är rätt heller och det är ständigt något som gör sig påmint om att livet inte är lätt. Många skaffar barn för tidigt och skaffar flera barn för tätt inpå utan att inse vad det riktigt innebär. När man ändå är mitt i allt kan man påminna sig om att det är perioder av ens liv som är tuffa, barn krockar med ens egna planer i drömmar och vi är bara människor. Så när vi finner oss i dessa perioder kanske vi bara ska acceptera att det är vad det är. Det krävs två dock. Ensam är inte stark. Därför existerar förhållande, äktenskap och familj. För att vi ska gå igenom allt i livet tillsammans och leva o lära
Känner verkligen igen mig i det du skriver. Tänkte många dumma tankar mitt i småbarnsåren och sömnbristen. Jag och min sambo har hanterat småbarnsåren olika och man har fått sett sidor hos varandra som man inte sett tidigare, och då hade vi ändå varit tillsammans 7 år innan vi fick barn. Men nu är vår minsta 2,5 år och äldsta 5 år och det känns verkligen som att vi börjar komma ifrån småbarnsåren helt och jäklar vilken harmoni det är nu. Känns som att jag och min sambo har fått tillbaka vårt liv tillsammans som ett par och har en ännu starkare kärlek till varandra idag och jag skulle aldrig kunna tänka mig ett liv utan honom. Blir så stor skillnad när man inte lider av sömnbrist, den förstör en totalt! Kämpa på, helt plötsligt blir allt bättre! Kram
Åh, stor igenkänning på detta inlägg. Tack för att du sätter ord på det många känner! Du är klok du <3 kram Agnes
Förstår din känsla <3 Kram och ha en fin dag vännen. //Satu